fredag 5 mars 2010

Dag 499: Den sista färden del II


I går genomförde jag alltså den sista leveransen till Chavez. Fyra delar styre och en tub Epoxylim. Resan gick smärtfritt, även om en del av resenärerna verkade känna igen mig sedan förra turen och såg lite lätt oroliga ut.

Väl inne i fängelset tog den osköna delen av leveransen vid, men ingenting kan vara värre än det jag var med om vid leveransen av plattan så jag satt mest och småskrattade mellan krystningarna. Det hela gick väldigt helt enkelt. Jag har ätit en hel del flytande margarin för att förbereda, tror det kan ha varit en bidragande orsak. Jag överlämnande sedan styret och limmet till Chavez som försäkrade mig om att pengarna är på mitt konto inom en vecka.

När jag sedan gick på gården, på väg ut från fängelset, kom en fångvaktare farande på en kickbike och skrattade åt mig. "Men vad fan är det här", tänkte jag

Helt plötsligt kom det en till vakt på en kickbike, och en till, och en till. Och alla skrattade de. Jag förstod absolut ingenting. Sju-åtta fångvaktare som kickbikade runt på asfalten mellan själva fängelset och grinden ut.

Helt plötsligt står det 20 personer runt omkring mig, däribland Chavez. Och alla applåderar.
- Välkommen till blåsningen!, säger en tjej. René Nyberg!
- Va?
- Välkommen till blåsningen!, upprepade René.
- Men.. va?
- Jag är inte kriminell längre brorsan... det var länge sen... hahaha... Jag jobbar som producent på blåsningen, så jävla roligt det här!!, skrattade Chavez
- Va??!?!?!


Nästa säsong ska blåsningen tydligen även genomföras på "vanliga" människor, inte bara kändisar. Jag var tydligen pilot-avsnittet på den grejen. Så kommer jag att bli TV-kändis nu, undrar ni? NEJ! För partiet när jag sket ut brädan var tydligen lite för vågat, det går inte att visa på TV. Men Chavez hade lyckats övertyga teamet om att köra blåsningen fullt ut ändå, "för det var ju så jävla kul brorsan".

Då blev jag riktigt jävla förbannad! Aldrig att de får håna mig så här, det här ska jag ha kompensation för! Det förstod de själva också. Så jag fick pengar för mina utlägg: Sex bussresor, kickbicken och en tub lim. Mig sätter man sig inte på hur som helst!

Som om det inte var nog med detta!
Precis när limtuben var på väg ut, i öppningen, fastnade den lite. Jag fick riva och slita och det blev ett minimalt hål i tuben. Inga större mängder, så ingen fara, tänkte jag. Men det måste ha kommit ut lite lim på vägen ut. Det är helt enkelt tokstopp där bak. Själva hålet tycks vara igenlimmat.

2 kommentarer:

  1. Anna i Mossahus5 mars 2010 kl. 09:52

    Du har det inte lätt du=P

    SvaraRadera
  2. Jag låter mig inte nedslås av en sådan här liten motgång. Jag har hittat tillbaka till fokus nu, det är det viktiga!

    SvaraRadera