tisdag 13 april 2010

Dag 537: Klippt


Har de senaste dagarna lagt all min energi och fokus på mitt starta eget projektet i den lukrativa gräsbranschen, därav bristen på de tänkvärda och genialiska inlägg jag brukar komma med.

Söndagen ägnade jag åt att skriva en detaljerad budget, en liten marknadsföringsplan och en presentation av mitt tänkta företag. I går, måndag, var det dags för examensprovet - möte på arbetsförmedlingen. Det var jag, Ruth och sedan någon annan jävla Nisse från företagardelen på AF. Jag menar inte att vara otrevlig, han hette verkligen Nisse, men jag minns inte hans efternamn. Nisse kom till mötet i en dressmankostym och en slipsnål jag tror att han köpt på glitter. Han utstrålade helt enkelt framgång och jag måste erkänna att jag blev imponerad.

Inledningsvis la jag fram min presentation, några axplock:
- Många saker är bra i livet, men gräs är ändå bäst.
- Vi klipper inte gräs, vi vårdar gräs.
- Din gräsmatta - vår patient.
- Inom tre år har vi expanderat och har filialer över hela Europa.
- Det är en framtidssäker bransch, även om alla människor dör finns det fortfarande gräs.

Här avbröt Nisse mig och poängterade att om alla människor dött så finns det rimligen ingen som vill ha sitt gräs klippt. Här ändrade jag min uppfattning om Nisse och tänkte att han är en negativ jävel. Dock i väldigt fina kläder.

Vidare förklarade jag att företaget kommer att sälja medlemskort. Ett medlemskort kostar 1000 kr och då har man köpt sig klippning för hela året. Sedan kommer det även finnas tilläggstjänster, så som vattning, gödsling och massage, men då tillkommer en kostnad utöver de initiala 1000 kr.

- Men hur ska du leva på vintern då? undrade Nisse
- Vadå hur? Som vanligt?
- Var ska du få in pengar om du inte kan klippa gräs på vintern?
- Det är ju det som är det geniala, sa jag och sprack upp i mitt vackraste leende. Medlemskortet är på ett år, men kan ju bara jobba drygt sex månader. Eller egentligen inte ens det. Man måste ju ha semester också. Den vill jag nog ha i Juli, så säg att jag kan arbeta fem månader.
- Och sen ska du göra något annat på vintern?
- Ja. Gå i ide, skojade jag. Nej, vadå? Vad ska jag göra på vintern? Ta igen mig?

Här skruvade Nisse lite på sin slips och fingrade på slipsnålen innan han fortsatte.
- Du är här och vill ha ett starta eget bidrag av mig? sa han
- Ja
- Året har 12 månader?
- 1..2..3..9..Ja...
- Och du tänker alltså jobba fem av dessa månader?
- Ja
- Och tror att du ska få ett bidrag av mig?
- Ja


Här gjorde Negativ-Nisse tummen ned och menade på att jag inte visade tillräcklig vilja och bristande ambition. Då brast det för mig!

- Bristande ambition? Jag har för fan undanhållit världen mina geniala insikter och tankar i två dagar, allt för att jobba med detta. Bristande ambition? Vad fan är du för jävla Nisse egentligen? Bara för att du har stilliga kläder ska du inte tro att du är nåt. Min polare heter Zlatko. Fattar du vad man är kapabel till med ett sånt namn? Tänk på det i natt när du ska sova!

Då blev det världens holabalo och Nisse ville polisanmäla mig för mordhot. Med hjälp av Ruth lyckades vi förklara för Nisse att jag hade menat att Zlatko skulle sno hans jobb. Då gick han med på att inte polisanmäla mig, om jag lämnade arbetsförmedlingen ögonblickligen.

Ännu en gång har etablissemanget slagit undan benen på mig. Men mig kan de inte stoppa! Jag knyter bara handen i fickan och lovar att återvända starkare än tidigare!

1 kommentar:

  1. Trist att höra att byråkraterna sätter krokben. Men du kanske kan göra andra landskapsarkitektrelaterade saker också, även vintertid, så att "tomte"-Nisse blir nöjd. Som att skotta snö/salta/sanda? Se bara till att inte salta gräsmattorna, då blir det inte så återkommande arbete.

    SvaraRadera