Så vad är problemet?
Jag har nagelfarit mina dikter och försökt vara självkritisk, på gränsen till elak emot mig själv, men mina verk är klanderfria.
De är så nära perfektion som de kan vara, utan att mista den där känslan av det finns något där som stör, det där lilla darret av osäkerhet.
Det enda jag kunde hitta är att jag möjligen måste bredda mig lite i mitt ämnesval. Det känns inte kul att behöva göra det, att behöva bli en sell out. Men om det är ett nödvändigt steg att ta för att nå en större publik och locka sedlarna att hamna i min plånbok, ja då är jag beredd att ta det steget.
Med stolthet låter jag er ta del av följande....
Du
var som klistrad mot en vägg
Jag åt en macka med korv som pålägg
Trots våra brister och fel
fanns det öppningar för kramar och kel
Plötsligt kom en fnurra på tråden
vi kunde inte knäcka kärlekskoden
Som regn föll tårarna när jag grät
du torkade dem med ditt nät
Jag älskar dig spiderman
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar